Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bror, den unge markis d’Effiat, hvilken var förklädd till
kar-theuser-munk, gick oupphörligt emellan Terreaux-torget och
det lilla huset, der hans mor och syster voro inneslutna,
tilllika med presidentskan de Pontac, den olycklige de Thous
syster. Han tröstade dem, ingaf dem något hopp och
uppsökte derpå åter de Sammansvurne, för att förvissa sig om
huruvida de stodo fast vid sin föresats att våga det yttersta.
Hvarje soldat, som bildade spetsgården, hade vid sin
sida en man, färdig att stöta ned honom med dolkstygn.
Den oräkneliga folkmassa, som skockat sig bakom
soldaternas leder, skuffade dem framåt, så att de förlorade
rättning och utrymme. Den spanska betjenten Ambrosio, hvilken
Cinq-Mars bibehållit i sin tjenst, hade åtagit sig
pikenerare-kaptenen, och förklädd till catalonisk musikant, hade han
redan börjat gräl med honom, i det han låtsade sig ej vilja
upphöra med sitt spel på liran. Hvar och en var på sin post.
Abbé Gondi, Olivier d’Entraigues och markis d’Effiat
stodo midt i en flock fiskmångelskor, hvilka skreko och grälade
på en ibland dem, som var yngre och blygare än sina
karla-vulnare följeslagerskor. Cinq-Mars’ broder gick närmare för
att afhöra deras tvist.
«Men hvarföre,« sade hon åt de andra, «vili ni att Jean
le Roux, som är en hederlig karl, skall hugga hufvudet af ett
par kristna menniskor, för det han är slagtare till
profession? Så länge jag är hans hustru, skall jag icke tåla det;
hellre ville jag ...«
«Du har orätt,« svarade de andra; «hvad gör det till
saken om det köttet han hugger, uppätes eller ej? I alla fall
får du hundra riksdaler till nya kläder åt dina tre barn. Du
är allt för lycklig, som är en slagtares maka. Mottag
derföre, mitt socker, hvad Gud beskär dig genom hans
Eminens’ nåd.«
«Lemna mig i fred,« fortfor den förra, «jag vill ej ha
dessa penningar. Jag har sett de två unga karlarna i
fönstret; de se så fromma ut som lam.«
«Nå, slagtar icke din man både lam och kalfvar?«
invände mor le Bon. «Hvad en sådan der liten qvinna ändå kan
vara lycklig! Hvilken synd! och när det dessutom kommor
från den vördige kapucinern!«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
