- Project Runeberg -  Cinq-mars, eller En sammansvärjning under Ludvig XIIIs regering /
340

(1864) Author: Alfred de Vigny
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

"och dömas af smådomare emot deras stånds privilegier och
"uppbådas till krigstjenst tvärtemot den gamla landsseden ...«

«Ack den gamle pratmakaren!« inföll pagen
gapskrattande.

«Inte så dum, som ni tror; endast litet efter sin tid i
fråga om vår affär...«

"Jag kan ej annat än gilla detta ädla beslut och ber er
"leverera mig underrättelse om allt..."

«Ack, hvilket föråldradt språk!« sade Olivier; «han kan
ju så gerna skrifva: göra mig underkunnig om allting, som vi
säga nu för tiden.«

«Låt mig för Guds skull läsa,« sade abbén; «om
hundrade år härefter gör man äfven narr af våra uttryck. — Han
fortsatte: —

"Jag kan, oaktadt min höga ålder, gifva er råd, då jag
"berättar er hvad som hände mig anno 1560."

«Ack, jag har hvarken tid eller lust att tråka ut mig
med att läsa allt... Låt oss se slutet.«

"När jag kommer ihåg min sista middag hos er mor,
"fru marskalkinnan d’Efflat, och tänker på gästerna, blir jag
"verkligen bedröfvad: min stackars Puy-Laurens dog på
Vin-"cennes af sorg för det han i detta fängelse blef bortglömd
"af hans Höghet; de Launay skjuten i duell, och det gör mig
"ondt; ty ehuru jag var missnöjd med min arrestering,
upp"förde han sig artigt och jag har alltid ansett honom som en
"bra karl. Jag för min del får nog sitta inläst så länge
kardi"nalen lefver; också voro vi tretton vid bordet, mitt barn, och
"man bör aldrig sätta sig öfver gamla märken. Tacka Gud
"att ni är den enda, som icke råkat i olycka...«

«Ja, det passade just i stycket!« sade Olivier, hjertligt
skrattande, och nu kunde abbé Gondi ej heller hålla sig
allvarsam. De sönderrefvo derefter det onyttiga brefvet, för att icke
ytterligare förlänga den stackars marskalkens fångenskap, ifall
det skulle förloras och komma i orätta händer, hvarefter de
närmade sig torget och den spetsgård af gardister, som de skulle
anfalla, då den unge fången gåfve den aftalade hattsignalen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:39:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cinqmars/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free