Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
motgångar, med så stora anledningar att söka begagna de
förhandenvarande konjunkturerna till ett krig och revanche,
men ock med andra, stora nog, att hålla fred med den starke
och sitta stilla.
För Sverige var helt visst det polska kriget ock likt en
aldrig sinande källa, ur hvilken andra fientligheter i rikaste
mått härflöto, såsom svenska riksrådet i ett betänkande 1657
skref till sin konung. Häri borde för Danmark, som redan
förut intog med sina politiska vänner i grund och botten en
motsatt sida, tvärtom ligga en fördel att möjligtvis kunna
begagna sig af. Visst måste detta krigsföretaget bringa
Danmark desto större fara och förlust, ju mer framgång det rönte
och makt och välde däraf härflöto åt Sverige, men
motståndet, som detsamma så mångenstädes väckte emot Sverige,
innebar en fördel för Danmark att kunna begagna sig af,
nämligen till att skaffa svensken en mängd fiender på halsen,
medan det åt sig samlade vänner och bundsförvanter. Var
Danmark själft för svagt och litet att numera ensamt förmå
upptaga en strid med det svenska lejonet, så borde det
därför kunna räkna på hjälp och bistånd från åtskilliga andra,
Polen, Ryssland, Brandenburg, tyska furstar, men framför allt
från Holland, från Österrike, och då våga något, kasta
krigets tärning. Så tyckte man äfven flerestädes och så
hoppades man ju i Danmark själft.
Af de båda sjömakterna var naturligen Holland den, som
specielt var mest intresserad i Östersjön och på det
närmaste berörd af Karl X:s företag.1 Handeln här utgjorde ju
»grundvalen och själen» för all dess öfriga handel och drefs
med bortåt 6,000 fartyg, medan hela dess handel sköttes af
1 De hartader der nationale welvaart in de zestiende en zeventiende
eeuw was de »Oosterse negotie»: klopte zij flauwer, de uitwerking was
door het gansche land te bespeuren. >Möederhandel», zoo noemden
de staten van Holland haar eentnaal, met juiste kenschetsing van de
plaats, welke zij in de geschiedenis van den Nederlandschen handel
inneemt. (Kernkamp: De Sleutels van de Sont, efter Resol. v. Holland
17 aug. 1714.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
