Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna tid eller senare på ett möte i Ribe, och dit tänktes
Dureel skola komma att till en början begifva sig, hvilket
emellertid ej blef af.
Naturligtvis gällde det först och främst att betaga
Danmark hvarje fruktan och oro för rustningarna, hvilka pågingo
i Sverige. Ej Tyskland, ej Danmark afsågo de, ej heller
någon annan ort, där detta senare vare sig direkt eller indirekt
skadades, skulle Dureel säga. Nej, det var den politiska
situationen i östern, Rysslands framfart, Polens beteende, som
förmådde Karl X att armera sig, så att han icke skulle behöfva
vara underkastad dessa bägge mäktige grannars disposition,
utan beredd v på all händelse igenom den Högstes bistånd att
kunna motstå den ene eller andre» och såmedels i tid förese
sin egen säkerhet. Men enkannerligen tänkte Karl X nu
begagna sin makt och det närvarande läget för att ändtligen
komma till ett slut med Polen uti de tvänne stora ännu
sväf-vande frågorna mellan detta och Sverige.
Vi erinra här1 i förbigående något om, hurusom Rysslands
själfhärskare, czar Alexei Mikaelowitsch, Peter den Stores
fader, sökte begagna de tillfällen, som dessa tider erbjödo sig,
till att utvidga sitt rike och äfven tränga fram till Östersjön och
fatta fast fot där, samt hvad framgångar han delvis härvid hade
haft. Grannriket Polen befann sig tydligen i sjunkande; och
här var ett tillfälle för czaren att först och främst rycka åt sig
landsdelar, som i äldre och nyare tider förlorats till
republiken. Redan från 1650, då kossackhetmanen Chmelnitskij
be-slutit skilja sig från Polens öfverhöghet och söka Rysslands
skydd, gaf czaren kossackerna sitt understöd på allt vis han
kunde. År 1653 tillsade han dem formligen sitt skydd, och
i mars följande år underkastade sig Chmelnitskij och
kossackerna — sedan tatarerna, hvilka förut hjälpt dem mot
polac-karne, genom pänningar vunnits för Polen — den ryske
czaren och svuro honom trohetsed. I april 1654 ryckte tvenne
talrika ryska härar i fält, en till Litthauen och en till Ukraine.
1 Efter H errmann: Geschichte des russischen Staates.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
