Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Holstein, men åter rest ur staden, ut på Själland, under
pingsthelgen, och nu nyss anländt till sin hufvudstad igen.
För kanslärn anförde Dureel vid samma tillfälle, huru utur
Holland det berättades, att Generalstaterna skulle beslutit
sända 12 örlogsskepp åt Sundet att där fatta stånd och
sedan med konungens permission gå in i Östersjön, samt
framhöll de stora följderna däraf för Sverige som för Danmark
och att Karl X kunde af sådant fatta vidriga tankar om den
goda vänskap, han eljest gärna hölle med Danmark. Han
bad, att kanslärn ville bringa saken för konungen och
begära, det de danske gesandterna i Haag måtte beordras att
där söka afstyra och förhindra sådant. Dureel sade sig
vidare väl veta, att fordragsenligt holländarne ägde rätt komma
åt Sundet med örlogsskepp, med eller utan föregående
notifikation allt efter deras antal1, men icke att därmed tillfoga
Danmarks vänner skada eller gifva dem ombrage, något som
ju, hvad Sverige beträffade, särskildt skulle sträfva emot de
Brömsebroiske pacta. Kanslärn svarade härtill, att han icke
hört, det någon holländsk flotta ärnade sig åt Sundet, men
väl några örlogsskepp för att konvojera kofferdifararne häråt
och hålla sig uppe under svenska kusten och där omkring,
och sade sig veta, att konungen i Danmark ej anmodat
Generalstaterna om något sådant liksom att de danska gesandterna
i Haag väl blifvit därom tilltalade, men undskyllat sig, att
de ej voro instruerade för det fallet. Konungen hade väl ej
ännu fattat något beslut i anledning af denna sak, men icke
skulle holländska krigsskepp lätteligen tillstädjas att lägga
sig i Sundet. Han lofvade emellertid tala med konungen
om saken och sen skaffa Dureel svar.. Sitt tredje ärende
drog denne därpå fram, nämligen »att i konsideration af
Europas och särdeles desse nordiske rikens tillstånd» kanslärn
ville hos konungen och rådet förnimma, om på denna sidan
såsom på Karl Gustafs det fanns någon benägenhet för en
1 Dureel tycks ej känt så noga till innehållet i de 1653 slutna
fördragen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
