Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hade Coyet och Bonde, i stället för att också så mycket
höra sig för och framför allt i stället för att så hårdt och
mycket yttra sig mot Holland,1 tidigt framlagt några
punkter med bestämdt innehåll angående Nord- och
Östersjötrafikens försvar och bl. a. att Holland, såsom ju sedan med gafs,
skulle få tillträda den. så hade Karl X möjligen ej blott fått dem
antagna, utan äfven kunnat förmå protektorn att gå in på
en sekret art., däri denne, ungefär som skedde 1657,
förklarat sig vilja sända till Sundet och Östersjön lika många
örlogsskepp, som holländarne skulle kunna komma på
tanken att göra, till att afväija hvaije försök att hindra Karl
Gustaf i hans företag; i en andra sekr. art. kunde Karl Gustaf
lätteligen förbundit sig att icke mot holländarnes trafik på
Preussen företaga något, som kunde göra dem så förtviflade,
att de bragtes öfver till protektorns fiender, men ändå förbehålla
sig rätt att upptaga en måttlig tull någon tid vid Danzig
till sin flottas underhåll, och det i stället för att fordra
subsidier, åtminstone så stora, från England, samt i öfrigt rätt
att skaffa sig lydnad där enligt krigsreson. Danmark hade
på detta viset blifvit mer isoleradt, sedan Holland skilts från
det och i Östersjöfrågan sålunda balancerats af den engelska
republiken, något som ju Karl X åsyftade. Holland var
tvunget taga mycket hänsyn till Englands önskningar denna
tid, och i Danmark visste man detta och fann sig skyldig
rätta sig därefter.
Den hufvudafsikten, Karl X hade med sina
underhandlingar i Haag,2 3 London,3 Köpenhamn, nämligen att lugna de resp.
regeringarna, hålla dem vid godt humör så länge som
möjligt, vid vänskap och godt förhållande till Sverige, borde väl
ock så här lättare hafva ernåtts, äfven om ej allianserna
1 Om Sveriges förhandlingar i London aug.—nov. 1655 se P. Kalling:
Riksrådet Frih. Christer Bondes Ambassad till England 1655, från dec.
och året ut samt 1656, h. II, sid. 46 ff.
2 Jfr orderna till Appelboom och Gustaf Sparre (sid. 44 not. 2).
3 Jfr den sekret, instr. för Bonde d. 15 juni, punkt 1. (h. II, sid. 44.
noten.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
