Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kronprinsen återkommit från sin resa till Norge, samt de
första dagarne i sept. underhandlades om Kleists ärende; den
2 sept. hade han audiens igen.* 1 Danskarne tackade för den
erbjudna medlingen af kurfursten och uttryckte sitt hopp,
att Kleist måtte kunna bringa verket till slut, men Gersdorf
omnämde ock en del besvärspunkter inan hade mot Sverige.2
höra till Norge och äre tagne till Jämtland, 3:0 att i Sundet man
gjorde konungen här stort intrång uti tullen, holländarne till profit
och sig själf till ingen nytta, 4:0 att nu icke längesedan 2 svenska
ör-logsskepp attackerat en dansk farkost här på strömmen. (Dureel till
rådet den 3 sept.)
1 Kleist hade ock begärt, att Fredrik III ville medla, så att det ej
komme till ruptur mellan Sverige och Holland, hvartill han svarade,
att han ej kunde göra det, innan han kände pacta mellan Karl Gustaf
och kurfursten. (Dureel till rådet den 3 sept.; jfr Gigas, 1. c.)
a Till hvad vi ofvan meddelat lägga vi här följande ur Dureels
bref rörande Kleists sändning: Dennes första audiens ägde rum vid
den 20 aug.; under vänttiden därpå närmade sig Kleist till Dureel,
och denne drog sig ej undan; tidt och tätt, då och än mer efteråt,
meddelade de sig med hvarandra om det gemensamma ärendet. I
slutet af aug. talar Dureel om den nya orderns ankomst till Kleist,
om att söka få allianstraktaten mellan Sverige och Danmark
återupptagen under kurfurstens medling. Då Kleist den 2 sept. hade audiens,
talte han om detta sitt ärende med konung Fredrik samt begärde en
skriftlig resolution därå. Han rådförde sig sen ock med Dureel och
nämde för honom, hvad rikshofmästaren, kansläm och andra hade
yttrat och tyckte i saken. De önskade nog alliansen med Sverige,
men funno detsamma så föga böjdt därför och öfverhufvud för ett
godt förstånd mellan de båda kronorna. Kleist nämde en del
gravamina, som de framställt och ville ha tillgodosedda, nämligen om
de två socknarna Idre och Särna, om Sundstullen, om ett särskildt
fall med en dansk undersåte, som af svenskar blifvit orättvisligen
antastad i .sjön. Dureel informerade Kleist på sitt vis om det ena
som det andra, hur det förhöll sig. De svenska örlogsskeppen —
sade han bl. a. — »voro ute att observera seglare från Danzig, och
de hade examinerat skepparen på den danske farkosten och bara tagit
2 rdr af honom för ett skott. Häremot hade Danmark kort efter
freden 1645 sökt först en prejudicerlig allians med Holland 1649,
hvarpå äre följde skadelige effekter, item har K. M:t varit den förste, som
har sökt närmare allians med Danmark, vid hvilken ockasion dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
