Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvad I förmenen rådligast vara att göra, antingen vi skole
vänta, till dess han först griper oss an eller ock om vi skole
forekomma’n och först antasta honom, ifall han skulle
kon-tinuera med starkare värfning och tillrustningar». Likaså
begärdes rådets mogna betänkande, hvad som var att göra,
ifall Holland och Danmark tillsammanträdde med hus
Österrike1 och gjorde en komplott mot Sverige, nämligen
huruvida man skulle vänta, till dess de blifvit fullt färdiga med
sitt verk, eller om man efter af England och Frankrike gjorda
förslag2 3 och gifven anledning skulle uti tid sluta med dessa
bägge sistnämda makter och därpå, framdeles, bestämma sig
för något emot Österrike. I förra fallet vore väl bäst att
blott hålla traktaten med de bägge västmakterna uppe och
afböja hvarje definitivt beslut, till dess man fått fred med
några af fienderna och kunnat förena sig med dem.
Ändt-ligen beträffande fursten af Siebenburgen, som visade
benägenhet för en förbindelse med Sverige, men som ju var en
vasall under Turkiet, och beträffande kossackema,3 hvilkas
1 Otn Karl X:s förhållande till kejsaren denna tid, då dennes
medlingsförsök just fått sin misslyckade utgång, se Sveriges förhåll, till Öst,
sid. 19—23.
2 Kopia af ett bref från Bonde medsändes. Om förhandlingarna i London
den tiden se h. II, sid. 107 f., 86, 88. Från engelsk sida erbjöds Karl X bl. a.
en defensivallians mot huset Österrike, Karl Stuart och konungen af
Polen. Om förhållandet till Frankrike den tiden, se h. I, kap. III;
vidare Carlson; Fries (E. Oxenstjerna). Genom d’Avaugour framfördes
våren—försommaren 1656 till Karl X ett förslag om allians, enligt
hvilket Frankrike erbjöd dels stora subsidier, ifall Karl X bröte med
kejsaren, dels att själft i så fall sända en här till Rhen; men fred med
Polen var första villkoret.
3 Jfr Wibling: Karl X Gustaf och Georg Rakoczy II. Polacken
Radzieiovski var den, som först riktade kossackhetmanen Chmelnitskijs
blickar på Sverige; men hetmanen slöt sig ju, som vi of van nämt, till
Ryssland. Czareus maktlystnad och eröfringsplaner stodo emellertid i
skarp strid med Chmelnitskijs egna syften; och ryktena om Sveriges
rustningar våren 1655 kommo kossackhöfdingen snart att vända sina
tankar till Sverige, denna Polens nye fiende. Karl X:s första
framgångar i Polen förmådde sen Chmelnitskij att läm.na sin hittills något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
