Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enligt bifogad kopia visste konungen önskade. I skrifvelsen
den 2 dec.1 ålades Kleyhe åter att fortfarande betyga
konungens vänskap för kejsaren och föresats att hålla den tyska
freden, härjämte särskildt ock, för det goda ändamålet, att
tala väl vid fältmarskalken grefve Hatzfeldt, »söka honom
att karessera och hålla i godt humör».
Med fördraget i Labiau d. io nov., då Karl X till sist
måste ge efter för den Brandenburgske kurfurstens fordran
på suveräniteten i hertigliga Preussen, timade på den
politiska skådebanan en stor förändring, hvilken framdeles kom
att visa sig mer, men hvilken dock redan nu, vid de första
underrättelserna om den, ej annat kunde än göra sig mycket
märkbar och öfverallt framkalla ett mäktigt intryck.
Fredrik Wilhelm hade härmed bekommit, hvad han af den
svenske konungen kunde bekomma, och det var att förutse, att
han ej mycket längre skulle stå kvar vid hans sida, utan,
när konjunkturerna det tilläto, lyssna hellre till dem å
motsatta sidan, som ville skilja honom från Sverige och draga
honom öfver till sig. Det blir hädanefter som ett slags
kännemärke på de politiska partierna, kunde man säga, arbetet på
att skilja Brandenburgaren från förbundet med Karl X och å
andra sidan naturligtvis arbetet på att hålla honom kvar
därvid. Han själf finner sig framför allt tvungen häri gå ytterst
försiktigt till väga, dröjer, vacklar, ger förhoppningar åt båda
hållen, och så blir hans ställning ett af de största numren
på en hvars politiska program nu för en tid.
Kejsar Ferdinand III:s afsikter voro ej krigiska, ej
fientliga mot Sverige på något håll. Hufvudsumman af hans
politik vid de nordiska förvecklingarna var att medla i det
polsk-svenska kriget. Starka röster höjdes väl i Wien,
understödda af polackarnes böner, om ett kraftigt ingripande med
ens i kriget till Polens hjälp emot Sverige, sedan Pöttingen
återkommit med oförrättadt ärende. Med Johan Kasimir slöt
ock kejsar Ferdinand förbund d. 21 nov.; därvid lofvade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
