- Project Runeberg -  Magnus Dureels negotiation i Köpenhamn 1655-57. Sveriges och Danmarks inbördes förhållande under åren närmast före Karl X:s första danska krig /
244

(1901) [MARC] Author: Johan Levin Carlbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

detsamma. Sina. vänners och allierades bästa, handelns
intresse hade i själfva verket konungen af Sverige i och med
detta polska kriget velat jämte sitt och sitt rikes taga i akt;
och den nu eftersökta freden skulle tillräckligt betrygga
navigationen och handeln. Beträffande Danzig, så visste väl
danska rådet och insåge af hvad som med den ti mat, att det
skett med rätt å Sveriges sida och af nödtvång; och
beträffande den holländska örlogsflottans passage genom Sundet
samt färd inåt Östersjön 1656, så ville svenska rådet lämna
det därhän, af hvad skäl holländarne gjorde sin expedition
och begärde genomfarten, men det kunde rådet ej finna rätt eller
enligt fördrag och lofvad vänskap, att konungen i Danmark
lät sådant ske.1 II Till sist: att de gode danske herrar hoppats,
det genom den 1655 begynta allianstraktaten olägenheterna,
som medfölja desse vansklige tiderna, kunde forekommas, var
berömvärdt; »det hade varit väl och vi på, vår sida hade
intet hellre önskat och åstundat, än att bete traktat hade
vid dess första begynnelse vunnit sin lyckliga fortgång och
slut». Afbrottet sen febr. 1656 och det långa dröjsmålet
intill reassumtionen rådde ej den svenske konungen för, utan
det berodde på konungens i Danmark resolution d. 20 febr.
1656 och den Juelska sändningen, som vardt utan resultat
Såsom svenska rådet alltid önskat en god utgång på
allianstraktaten, så gjorde det så ännu, »hvartill Eder, gode herrars,
fredsälskande inklination och allvar samma kooperation
mycket hjälpa och i ett sådant hälsosamt verk mycket fruktsamt
uträtta kunde»; och den förhoppningen uttalades, att de

1 Härjämte erinrade det svenska rådet det danska, hurusom Gustaf

II Adolf på sin tid belägrade Danzig och tog licent, men att Kristian
IV ej alls hade något däremot, utan tvärtom tillrådde det, ja
publicerade plakat, ett d. 25 mars 1628, hvari alla negotianter till sjös
åt-varnas och förbjudas vid skepps och gods konfiskation att segla på
Danzig, så länge staden stode i oenighet med Sveriges krona, och ett
annat d. 19 maj s. å., att han för sin del ej tilläte någon Danzigbo
fara genom sina strömmar och ej heller någon främmande, som ville
till Danzig, så vidt han ej medförde bevis öfver erlagd licent vid
Danzig till den svenske licentupptagaren där.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:39:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cjlmagnus/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free