Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
serat. Danmark bemödade sig stadse med största flit att
söka ruinera Sveriges handel och sjöfart, i allt hindra dess
uppkomst. Det ökade sin egen örlogsflotta, ämad
hufvud-sakligen mot Sverige, och hade sitt förbund med Holland
(af 1649), hvilket ländt Sverige till skada och prejudis etc.
Man hör tydligen här redan en efterklang från det
föregående krigsskedet, från Axel Oxenstjernas och drottning
Kristinas danska politik och politiska åskådning 1643—45. Då
ett krig med Danmark nu likväl lades åsido af de svenska
statsmännen, så skeddé det under den vissheten att samma
slags anledningar alltid skulle komma att finnas till för att
upptaga det, Det var bl. a. Karl X själf, som ej ville 1654
eller 1655 anfalla Danmark. Han föredrog freden,
vänskapen och föreslog den närmare alliansen, hvarmed han
upptog Axel Oxenstjernas tanke från år 1653.
Men året 1656 gaf honom ju anledningar till ett anfall på
Danmark så starka, att han gång efter annan sporde sitt råd,
om ej skäl var nu att verkställa detta och verkställa den gamla
tanken från sista fejden, att underkufva Danmark alldeles,
efter hvad vi ofvan sett. Men tanken nedlades, gömdes för
en tid igen.
Vi anföra först ur de på vårsidan 1657 växlade
strids-skrifvelserna mellan Dureel och de danske kommissarierna
det viktigaste uti tullbesvären och höghetsfrågan, sen ur de
publicerade stridsskrifterna vid eller efter det nya krigets
utbrott.
På den danska regeringens befallning gjordes vid
tullväsendet i Helsingör upp en lång förteckning på besvär,1 som
man hade emot det svenska förfaringssättet med
certifikatio-nerna etc., hvilken sen i det mesta låg till grund för
skrif-velserna, som lämnades Dureel, liksom därmed ock för de
publicerade skrifterna, i hvad de förra som de senare rörde
1 Memorial der gravaminum, so wier wider verschiedene bey der
verzollung im Sunde vorgangene verhinderungen einzuwenden haben.
Copenhagen, am 24 martii 1657. (Rigsark. i Köpenh.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
