Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De svenskes ofvannämda sätt att handskas med alla slags
sedlar funno danskame naturligtvis göra »osägelig skada
och prejudis» på sin konungs regalier och att främmande
skeppare därmed blifvit, så att säga, undergifna den svenske
residentens och hans tjänares makt och jurisdiktion, att
konungen af Danmark afhändts all den rättighet, som honom
af främmande skepp och gods kunde tillkomma.
De anförda skepparhistorierna, i sig själfva betydelselösa,
hade naturligtvis sin betydelse i sammanhang med
dominii-frågan.
Vid Danzigaffären och den svenska maktutvidgningen i
Preussen i allmänhet spelade gifvetvis den rent ekonomiska
följden för Danmark en stor roll, men förnämligast torde det
varit det intrång i högheten man såg däri, som stötte
dans-karne, i all synnerhet konung Fredrik själf, och framkallade
deras hart när gränslösa ovilja jämte farhågor i politiskt
hänseende. Han tycktes i denna vilja se ett motstycke till
Ruden-sa-ken på Kristian IV:s, faderns tid, och vilja taga hämd äfven
härvidlag. Hvad Karl X beträffar, så uttryckte ju han helt
oförbehållsamt sin mening i denna frågan: »Hvad commerciorum
libertatem också angår för staden Danzig, därom kunne I
med Danmark sluta, men cujus dominio det måtte vara
underkastad t, det går Danmark icke an».1
Att ej blott för egen del njuta i Östersjön fri, ostörd
handel, utan ock för andra upprätthålla kommerciernas frihet där
var naturligen en viktig höghetssak; och bådadera kronorna,
konungarna finner man ock esomoftast med mycken bestämdhet
framhålla sig som väktare och vårdare af denna klenod, ja,
berömma sig af att med framgång varit det; så erinrar den
ofta nämda svenska svarsskriften, huru under 30-åriga kriget
det var Sverige, som räddade ock denna frihet emot
Habs-burgarne, och äfvenledes t. o. m. hur det mot Danmark själft
genom sista fejden och freden gjorde detsamma.2
1 Egenhändigt postskript i brefvet till Dureel d. 11 apr. 1657. (Se
ofvan sid. 248).
2 Se »Beantwortung . . .» under n:o 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
