Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kronan öfvergå på någon annan och i så fall på hertigen
talade ju Karl X flera gånger om, så i de nya förslagen
och anbuden till protektorn i England under hösten 1657,
okt—nov.1 Åt Hamburg ville Karl X ge Gluckstadt, och i
njuta i hertigdömet samma förmåner som hertigens folk. Sen
Rends-burg intagits, äger konungen där inlägga besättning, hälften hertigliga
och hälften egna trupper, samt tillsätta kommendant, hvilken
lyder hans order och till honom aflägger eden; när kriget genom
fred slutats, går Rendsburg öfver i hertigens ägo. Hertigen å sin sida
lofvar stå fast vid förbundet med Karl X, med all makt motstå eho,
som vill komma ditåt som fiende, att till sitt hertigdömes försvar värfva
så mycket folk som möjligt samt af egna invånare sammanföra ett
ansenligt antal, åtminstone 5500 inalles; och på det att något visst i
alla fall skall vara aftalt, förbinder sig hertigen att hålla 1,500 väl
beväpnade man, alltid färdiga att gå ut på Karl X:s befallning och efter
hans anvisning. (Orig. i Sv. Riksark.)
1 Friesendorff berättar i sin första depesch från London d. 11 sept.,
hur en del hans anbud upptagits där. Genom särskilda skrifvelser d.
5 och 8 aug. hade han blifvit befalld att erbjuda protektorn »den
ståtliga hamnen», som bildas af floden Stör vid dess utlopp i Elben,
tillgänglig som den var t. o. ra. för stora örlogsskepp; byggde protektorn en
skans där, så vore hela Wilstermarsch och Ditmarschen lätta att intaga
och behålla, helst sen konungen intagit och förstört alla danska skansar
där samt nu var med sin här nära till hands och till hjälp. Bremen och
Stade behöfde Fleetwood och Friesendorff då ej vidare nämna vid
negotiatiouen med protektorn, utan vända hans tankar därifrån åt
andra hållet. Vid sekret audiens d. 10 sept., då anbuden om de
näm-da orterna gjorts och hemställan om allians, »ist der protector mit
gegencompliments nicht sparsam gewesen. es auch mit allem Fleiss
in der Landkarte besichtiget, erwogen und iibergelegt, letzlich aber
nach gehaltener Riicksprache mit den seinigen geantwortet, dass er die
gesuchte securität hierinnen noch nicht finden könnte, weil es ein offen
Land wäre, und wie wohl E. K. M:t einen schönen Hafen dabei
an-trugen, so wären doch die feindlichen forteressen so nahe, dass er sich
derer wenig zu erfreuen haben möchte; Schantzen zu machen wäre es
nicht de tempore anni, . . . wiirde es in effectu nicht viel mehr sein
als wenn er thäte, was ihm ohne E. M:ts offerte frei stiinde, nemlich
dass er in Seeland oder Schonen ginge, und daselbst posto fassete,
weil es doch uberall auf die maintien ankommen wiirde» etc. Väl
försäkrade protektorn, att han ej tänkte på utomrikes eröfringar utan
blott säkra platser för sitt folk och sina fartyg, samt framhöll sin plikt
som en statens tjänare att göra blott hvad han inför parlamentet kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
