Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väntar på honom. Icke heller Christinas gestalt har Livijn
fått något grepp på.
I metriskt af seende är Torkel Knutsson af icke ringa
intresse. Det torde nämligen vara den första svenska tragedi,
som är skrifven på femfotade jamber. De första femfotade
jamberna förekomma väl eljest hos Kellgren (Christina,
Sigwart och Hilma). Franzén har tidigare i fragmenter af
Valeria och Erik XIV användt samma meter. Att döma efter
de utdrag, som Castrén gifver af dessa dramer, äro
Franzéns verser skrifna med Shakespeare såsom mönster.
I ett bref till Hammarsköld, samtidigt med Torkels
utarbetande, frågar Livijn efter metern i Shillers drama
Jungfrun af Orleans. Han nämner också i företalet, att han vid
denna tid egentligen endast kände Schillers mästerverk. Man
skulle därför vänta, att Schillers dramer varit hans mönster
i rent formellt af seende. Det var emellertid icke för
utarbetandet af Torkel, som han frågade efter metern i Schillers
drama, utan emedan han ärnade öfversätta det. Att han
äfven studerat Schiller och lärt af honom är högst troligt,
men både tonen och själfva versbehandlingen i Torkel
påminna snarare om Goethes behandlingssätt. Schillers vers
är lifligare, mera konkret, mera dramatisk än Goethes. Den
är varmare och rikare på känsloutbrott:
Nein, ich ertrag’ es länger nicht. Ich sage
Mich los von diesem König, der unrühmlich
Sich selbst verlässt. Mir blutet in der Brust
Das tapfre Herz, und glüh’nde Thränen möcht’ ich weinen,
Dass Räuber in das königliche Frankreich
Sich teilen mit dem Schwert die edeln Städte,
Die mit der Monarchie gealtert sind,
Dem Feind die rost’gen Schlüssel überliefern
Indes wir hier in thatenloser Ruh
Die köstlich edle Rettungszeit verschwenden.
(Die Jungfrau I, 1.)
Så dramatiskt liffulla verser, med så starka enjambement
skrifver Goethe icke. Till och med där Schillers vers har
✓
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
