Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delen består af parodier pä Leopolds och andra akademiska
författares skrifter. Den inledes af ett företal, som innehåller
ovett. Färdig skulle den omfattat tre akter, men endast ett
stycke af den första akten är utförd. I denna befinner man
sig vid Konung Granmars hof, där det tillgår ungefär som
vid hofvet i Mästerkatten. Samma materialistiske och
nöjes-lystne konung, samma burleska seder. Månne icke Carl
XIII är direkt åsyftad, såsom man väl trodde, fast
säkerligen med orätt, att han var i Mästerkatten?
Hufvud-scenen i det bevarade fragmentet upptages af en kvick
parodi på Leopolds lärodikt ”Predikaren”. Äfven i detta
drama liksom i ”Upplysningen” märker man, att satiren
riktas mot den hotade yttrandefriheten. Hofkansleren
anmäler, att Aune bonde ej tror på Hobergsgubben. Bonden
införes och skall hängas, sedan rannsakningen försiggått i
vederbörlig ordning. Plötsligen af kastar han emellertid sina
grofva kläder och står i en gyllene rustning med en
purpurkappa öfver axlarna och svärd i handen. Det är
Hobergsgubben. Han tänker på hämd. Det vore lätt för honom att
förvandla dem alla till djur, men kanske är det enklare att
döda dem. Därmed slutar fragmentet. Någon plan finnes
icke, så att det är omöjligt att uppgifva, huru Livijn tänkt
sig slutet. Omöjligt är det icke, att Hobergsgubben straffat
konungen och hofvet ej med döden eller förvandling till djur
utan med uppläsning af mystiska och romantiska författares
skrifter. En dylik scen skulle ju erbjudit ett vackert tillfälle
för Livijn att försjunka i en hel orgie af parodier. Att han
haft en dylik idé, därpå tyder i’ hvarje fall en anteckning,
som återfinnes i Livijns manuskripter del V (”Förflugna
idéer”), och hvilken troligen är skrifven i Hannover. Den
har följande lydelse:
”1 min ’Hobergsgubbe’ måste ledamöterna uti
Svärmeriakademien hvar efter annan uppläsa ett stycke ur Jakob
Böhme, Paracelsus m. fl., men slutligen faller en på den
idéen, att uppläsa en tirad ur Leopolds afhandling om
spökrädslan och genast resolveras, det skall akademien
hädanefter tro på spöken. Med såll, vigselring, kam etc. anställes
därpå undersökning efter Grefvinnan N. N. bortstulna knä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
