Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XIII.
År 1612 var Gustaf Adolf i och för danska kriget i
behof af flera soldater och lät därför enligt tidens sed värfva
åt sig i utlandet. Den 14 april seglade en skara af 800
soldater, som värfvats i Holland, från Amsterdam och landsteg
fem dagar senare vid gården Viig i Stordalen i Norge.
Därifrån marscherade de härjande och brännande öfver
Härjedalen in i Jämtland.
Detta tåg hade ej mött något motstånd i Norge, men då
i augusti månad samma år 300 skottar under befäl af Ramsay
och Sinclair landstego i en vik af Romsdalsfjorden vid en
plats, som sedan kallades Sikotkleven angreps skaran af
landt-befolkningen. Endast 18 skottar räddade sig, bland dem
Ramsay. Kapten Sinclair, hvars namn med orätt blifvit
gifvet åt expeditionen, stupade vid stridens början.1
Det är denna händelse — det så kallade skottertåget —
som Clas Livijn behandlat i föreliggande fragment, ej som
man på grund af namnet skulle förmoda sändebudet Malcolm
Sinclair, hvilka mördades af ryssarne och besjöngs af
Anders Odel i en visa. Allt tyder på, att det är under vistelsen
i Norge, som Livijn fått intresse för ämnet. Troligen är det
den norske författaren Edward Storms mycket populära
Zinklars Vise, hvilken skulle afsjungas i sista akten af dramat,
som först fäst hans uppmärksamhet på ämnet.3 Visan är i
folkviseton, tydligen påverkad af de danska kämpavisorna:
1 Jfr Th. Michell, History of the Scottish Expedition to Norway in
1612. London—Christiania,^1886.
1 Edward Storm, Samlede Digte. Kjöbenhavn. 1786. Viaan
publicerades först i Danskt Museum, 1782.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
