Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Staden Gental
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
John claudius’ Äventyr • 93
beslutsamt alla tankar ifrån mig. Jag klädde mig
hastigt.
Mina lösa tillhörigheter lågo på bordet. Det fanns
där alltsammans, även revolvern, och i nattduksbordets
låda låg resten av småsakerna. Också Dohms bok.
Jag fyllde mina fickor som vanligt, allt kom på sin
plats: uret, kniven, ett cigarrettfodral, pennstiftet, och
så vidare. Då jag stoppade på mig min tomma
,res-plunta, rodnade jag vid ett minne. Inne i spegelskåpet
hade jag ställt den bömiska flaskan, stulen mot min
vilja...
Så var jag färdig.
Jag såg mig omkring.
Nej, intet var glömt.
Hade jag blott haft en käpp! — Jag tänkte också
riva ut ett blad ur min plånbok och klottra några
beska avskedsord på det, men vad skulle det tjäna till!
Av min magra kassa hade jag tagit två guldmynt för
att sticka i handen på första tjänare jag såg.
Jag stötte upp dörren och gick ut. Biblioteket och
biljardrummet var förhängt och övertäckt som till
evig begravning och röksalongen naken. Stora spikar
och märlor visade var portiärstänger och lyktor hängt.
I gröna salen satt herr Fritz.
Dörren till småsalongerna var stängd.
Han reste sig.
— Godmorgon! sade han, icke utan vänlighet.
— Godmorgon! hälsade jag tillbaka och blev
stående.
Han såg på mig, och jag besvarade blicken ungefär
så som man kan tänka sig, att en laddad kanon
kan titta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>