Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. »Att sova...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
henning berger
— Jag vet inte, svarade jag dröjande, jag vet inte!
Jag tror icke, att jag känner någon rödhårig.
— Ni behöver sova, sade gubben, var har ni varit
i natt?
Mina tankar togo annan riktning. Jag berättade om
rörlogiet, om rösten, som uttalade Borsatis namn, och
om Dohm, som flydde.
Jag såg att juden, under det jag talade, alltmer
ängsligt betraktade -mig, och då jag slutat, sade han
milt:
— Allt är möjligt, min vän, ni kan vara förföljd,
utspionerad, skuggad, och ni kan ha sett verklighet
eller vålnader, sett i syne. Men ett är säkert: ni är
på god väg att bli allvarligt sjuk. Detta liv duger
icke längre —
Jag avbröt, i det en frosskakning genomilade mig:
— Tror ni — pesten?
Mina tänder skallrade. Jag frös och svettades. Jag
kände huvudhåren resas vid minnet om nattens fasor
— den mänskliga fågelskrämman — som stupat för
mina fötter — död–-
— Säg något! stammade jag ångestfullt.
Gubben steg upp:
— Lugn, sade han, lugn! Det är ingen pest. I
dag har man arresterat flera krogvärdar och ett par
humbugsapotekare. Nu tror man, att det är en
sprit-förgiftning — de misstänkta skulle ha destillerat någon
avgrundssoppa. Det är Benny, som har berättat det.
Han har varit här och sökt er. Han kommer igen i
kväll. Mår ni illa?
Jag kunde inte tänka redigt.
— »Att sova... sova...», började jag lallande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
