Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Nina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
John claudius’ Äventyr •
249
— Vem skulle ha gömt den?
— Grevinnan, naturligtvis.
Jag blev förvånad.
— Grevinnan! Och vern letar du åt? Sjung ut
bara!
— Åt fröken Nina.
En massa olika tankar snurrade i mitt huvud, som
vinet uppvärmt. Nu hade jag dock icke tid att
fortsätta förhöret. Jag lade min hand på gossens skuldra
och sade allvarligt:
— Boy, du kan bespara dig allt besvär. Den boken
hittar du aldrig. Men jag vet var den är, och om du
gör mig troget några tjänster, skall jag laga så, att
den kommer i dina händer och att du får framlämna
den till — till fröken Nina, som du säger.
Boys mörka fysionomi lyste upp i svart och vitt,
och han frågade ivrigt:
— Vad skall jag göra?
— Du skall först bara gå ned och patrullera runt
villan, som den svarta apekatt, du är. Senare skall du
öppet och ärligt besvara några frågor och till sist
kanhända springa ett par ärenden... Det är alltsammans.
Jag reste mig och tog lyktan, vilken med skaftet
varit nedstucken mellan två taburettskalmar. Därpå
lät jag Boy stänga väggskåpet (det öppnades genom
tryckning på ett par hemliga knappar) och tillsade
Benny att vakta och avvakta.
— Händer något så sätt i med din skarpaste
vissling, till exempel den där dubbeldrillen som betyder
»korp bakom hörnet».
— All right, sade Benny, tuggande på käxen och
beredd att väta den med ett kvartsdrag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
