Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och fogade sig. — Så tjänar då allt, allt
till ingenting? sade hon med ett förtvivlat
skratt. Jag måste då verkligen låta er gå?
I alla händelser har det innerligt, innerligt
glatt mig. På detta kommer jag nu att leva
länge, länge, i veckor, månader, ja kanske
ännu längre. Härmed grep hon hans högra
hand med sina båda och tryckte den ömt
men fast mot sitt hjärta och släppte den icke
mera.
Sålunda gingo de genom farstun, obekvämt,
alldenstund de hindrade varandras steg, ända
till porten.
— Lev väl, Jucunde, hälsade han. Hon gav
honom intet svar och släppte honom icke
heller. ;
— Lev väl, upprepade hän bedjande och1
en smula otålig.
— Släpp mig, annars måste jag göra dig
illa, tänk på ditt sår.
Men det var, som hade han talat till ett
osjäligt djur, och till sist utspann sig en
formlig strid emellan honom, som skonsamt
försökte befria sin hand ur hennes grepp,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
