- Project Runeberg -  Conrad löjtnanten. En skildring /
169

(1920) [MARC] Author: Carl Spitteler Translator: Elis Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ett kort avskedstagande följde, med
sporr-klirrande och klacksammanslagningar;
officerarna bröto upp, fadern försvann och1
Conrad beredde sig att mottaga sina
brandsoldater, vilka lockade av den ståtliga Cathris
anblick redan vikit in på ängen.

På vägen hann emellertid Anna upp
honom, med beställsam skyndsamhet och
hemlighetsfull min. Ivrig att få tala meddelade hon:

— Det står en underbart vacker fröken i
förstugan med sin mamma och frågar efter
dig. Hon har gjort din bekantskap på en
bal i Frauenfeld. Tyvärr hade de försenat
sig på sin utfärd och måstei med tåget, eljest
skulle de icke hava varit så oartiga att
kalla ut dig i förstugan, men att gå förbi
»Påfågeln» utan att åtminstone göra en
flyktig påhälsning där, hade de dock icke haft
hjärta till, och de hoppades, att du ville
ursäkta dem.

Över Conrads ansikte flög en glädjestråle.

— Å, jag vet, utropade han livligt och ville
begiva sig åstad med systern, för att hälsa på
damerna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:41:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/clconrad/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free