- Project Runeberg -  Conrad löjtnanten. En skildring /
177

(1920) [MARC] Author: Carl Spitteler Translator: Elis Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dig över ett sådant huvudfel. — Jag hade
först ett ögonblick en annan i tankarna, en
som bättre passade dig och som väntade på
dig på ett i ögonen fallande sätt. Men när
du så envist vänder henne ryggen, bortfaller
min förmodan. Därpå efter att hava lyssnat
på det väldiga larmet i danssalen: — Vad är
det för en besynnerlig harmoniförening du
plockat ihop? Föreställer den månne
furiekören ur Orpheus? De sjunga ju som snöpta
lammgamar.

— Eller som trånsjuka sälar, tyckte
fanjunkaren. Och under det att var och en, på
förhand säker om bifall, gav till bästa en ny
liknelse ur den zoologiska trädgården,
lyssnade de roade till de fruktansvärda tjuten.

—- Att döma av de hesa falsettrösterna
skulle man nästan kunna tro, att det vore
waggingarna, hördes en stämma utbrista.

Och då Conrad nickade, framställdes
frågan: — Överwaggingarna eller
nederwaggin-garna?

— Båda, erkände Conrad dämpat.
Brandlöjtnanten såg betänksamt på honom:

’2. — Spittelcr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:41:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/clconrad/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free