- Project Runeberg -  Conrad löjtnanten. En skildring /
220

(1920) [MARC] Author: Carl Spitteler Translator: Elis Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gare. En upplyftande känsla av översvallande
ungdom och. friskhet fick makt med honom,
alldeles som om den mäktiga naturen i egen
person smekt honom. Men är man ense med
naturen, befinner man sig väl. I detta
ögonblick skulle han kunnat utmana döden
och djävulen.

— Anna, ropade han till systern och räckte
henne nyckelknippan, låt taga upp av det
allra bästa, Chianti, du vet. Och åt
allesammans. Och spara icke på det!

— Herre och husbonde, mumlade han,
seende sig omkring för att sätta sig in uti, att
det var verklighet. Mera förmådde hans
hjärna icke för tillfället fatta, ty rörelsen var
för stark; utom honom dansade världen och
inom honom hoppade själen.

När Anna återvände med ett följe av
uppas-serskor, som släpade på fat och flaskor,
drog han henne förtroligt avsides. — Jag
ber dig vänligt fråga far, om han skulle vilja
göra oss den äran att skåla med oss.

Anna villfor hans önskan med tveksam
min. I själva verket löd svaret avvisande,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:41:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/clconrad/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free