- Project Runeberg -  Conrad löjtnanten. En skildring /
266

(1920) [MARC] Author: Carl Spitteler Translator: Elis Brusewitz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rörd av människornas domslut, går sin raka
väg framåt.

Josephine och Bertha skyndade efter henne.

— Ni får icke uppfatta det så alldeles efter
orden, tröstade henne Josephine, det än icke
så illa menat.

— Ni får icke mäta det med så sträng
måttstock, förmanade Bertha, ni måste taga
systerns sorg med i räkningen.

De övriga uppasserskoma stirrade kallt och
främmande.

*



Cathri gick oupphörligt vidare. Vid
vedboden nådde hon ensamheten. Den var
kall, denna ensamhet, tröstlöst kall; och stor,
oändligt stor; och tom, tom ända till
förtvivlan, liksom hade den förlorat sig långt
bort i evigheten.

Vid kägelbanan mötte hon två svävande
gestalter, förenade till ett par, hand i hand,
med de i drömmen sköna huvudena strålande
av lycka och hopp, hon och Conrad. Inför
denna bild smälte hennes själ, ty hon kände

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 5 00:24:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/clconrad/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free