Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjalmar Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
HJALMAR SÖDERBERG
skulle bli osagt Han kände sig stå emot det s. k.
»pæne Selskabs» politiska och religiösa egoism och
konventionalism. Jag har aldrig sett 188o-talslynnet
si renodlat som hos honom, ehuru hans egentliga
produktion ligger inom perioden 1895—1915. Stilen
är franskt klar med Maupassant och Anatole France
som förebilder, och en värdigare översättare har den
senare ej haft i något land. Då Söderberg översatt
La råtisserie de la Reine-Pédauque av Anatole France
under namnet Drottning Gåsfot, hade han den lustiga
idén att på baksidan av omslaget låta trycka med
stor stil några ord ur en ytterst berömmande artikel
om det franska originalet, som C. D. af Wirsén
skrivit i Posttidningen* Dessa två aktade namn
tillsammans förmådde en frisinnad och omtyckt
konfirmationspräst att lämna några exemplar av den av
honom olästa boken till ett och annat bland läsbarnen,
vilka ganska förvånade kommo upp och frågade vad
farbror menade med det Man behöver knappast
säga, att ingen rad av den blide författaren med, som
Hjalle en gång skrev, »den rena evangeliska
nysilverklangen» hade glatt Söderberg så mycket som den
litterära hyllning Wirsén gav 1800-talets Voltaire och
följderna av denna. Ett danskt sinne för det intima,
som inte stannar vid sängkammardörren, ej så litet
av ryskt s. k. oblomoveri — Hjalmar Söderberg har
samma svårighet att stiga upp som Gontscharovs
hjälte, som på ungefär hundra sidor undrar om han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
