Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjalmar Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6o
HJALMAR SÖDERBERG
nog kommer det en och annan fläkt, medförande
iskyla och en pust frän dödsriket frän den plats, som
Stiernhielm kallade »Stygia putt». Och nog grumlas
bra ofta hans skildring av den fagraste blomma av
känslan av hur masken fräter. Men för mig,, som di
det gäller Hjalmar Söderberg varit med från böljan,
som känner hans vilja till sanning, hans ovanliga
ärlighet, hans fasa för humbug, hans klara, oförvillade,
på en gång självmedvetna och ödmjuka blick på sig
själv, hans skärpa och hans godhet, står han med sin
svaghet i mycket dock som en särskilt fin människa
och en lika fin konstnär. Kanske gör den varma
vänskap, som aldrig grumlad rått mellan oss i snart
ett halvt sekel, att jag ej kan se honom annat än
som sympatisk också då jag tycker alldeles olika, då
jag fasar över hans determinism eller fatalism — det
finnes dock många stora, som lida av den åkomman,
— och ärligt sagt, den är bra svår att logiskt mot-
bevisa.
En gång, då jag hade ett besök av Söderberg,
tittade han på en morallärobok för folkskolan, som jag
nyss köpt i Paris för att se, hur den parisiska
ungdomen skulle få detta rätt svårlärda ämne sig
förelagt, sedan det ansetts, att katekesen ej ger
tillräckligt goda resultat Söderbergs funderingar över denna
konfessionslösa moralkatekes, med vilken han
naturligtvis var nästan lika litet belåten som med Luthers
lilla, kommo till uttryck i »Den allvarsamma leken».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
