Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oscar Levertin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSCAR LEVERTIN 75
samhet som professor vid Stockholms högskola höll
Levertin ett tal, i vilket det då föreföll mig som om
han utsade mycket av sitt innersta. Han beskrev
med den högtidliga, entoniga och något frånvarande
röst han använde vid sina föreläsningar, hur studierna
och samvaron med de stora döda och förgångna tider
hade minst samma verklighet som den rastlösa ävlan
på gator och kontor. Det fanns ej i hans tal — och
det fanns där aldrig — ett spår av sentimentalitet, men
en sorts, om uttrycket tillåtes, vetenskaplig fromhet
och helgd. Detta främlingsdrag i tiden var, förefaller
det mig, ett karakteristikon för Levertin, och den
fordran på åtminstone företrädesrätt till skildrandet
av det samtida i dikt och konst, som 1880-talet
hävdade, fick så småningom i honom en
motståndare. Hans uppsats »Ett par aforismer om historisk
diktning», publicerad i Ord och Bild 1906, utgör hans
sista ord i den frågan. Många gånger ha vi resonerat
om detta, men det var som han ej ville förstå det
mervärde, ej bara då det gäller yttre utan också då
fråga är om inre fakticitet, en samtida skildring har
gent emot en historisk, naturligtvis under
förutsättning, att en lika stor skald eller målare skapar dikten
eller konstverket.
Vid ett av de långa samtal, som i hans gästfria
och trevliga hem fördes om detta, sade han en gång:
»Ja, men du har ju intresse för det historiska; du
gav ju nyss ut en kulturhistorisk bilderbok.» Något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
