Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alf Wallander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALF WALLANDER 87
sund i sitt vackra, av Ragnar Östberg byggda hem.
Den trevliga Gärdsgärden var ett äkta konstnärshem,
prytt med värdfolkets händers verk och med vänners
tavlor på väggarna och deras böcker på bokhyllan,
där särskilt vännen von Heidenstams
dedikationsexemplar voro föremål för värdens stolthet. Alla hans
vänner gingo dit, säkra på att bli mottagna med
översvallande gästfrihet, vissa på att återstoden av dagen
och en god del av natten skulle bli glad. Men hur
bra det var ute på Gärdsgården, för den rastlöst
verksamme mannen blev det till slut omöjligt att flera
gånger om dagen fara ut och in, om också dessa hans
resor voro fest för hans vänner bland de medresande
och förkortades genom en oförbrännelig skämtsamhet
och dråpligt berättade historier. Inkommen till
staden skyndade han till sina många göromål.
Wallander hörde till den rätta sortens arbetare, som med nöje
ta på sig besvär, ej skjuta upp, hugga i med kraft och
gott humör och därför också bli färdiga i tid.
Däremot var han aldrig arbetsstånkare, om ordet tillåtes.
Jag vet ej hur han var som lärare — ty han var
det också — i Tekniska skolan, men jag har
anledning tro, att ungdomen kände, att här fanns en kraft,
som brutit väg för dem och för vilken ordet »konsten
ut i livet» ej var en affarssak utan något, åt vilket
deras lärare ägnat både hjärta och hand*
Alf Wallander var av ett manligt temperament.
Det utgick kraft ur honom, full av arbetsglädje och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
