Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aguéli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Genom Richard Bergh återbördades han emellertid
till det s. k. tjuvsamhället. Han försvarades av Maître
Bouguereau, son till den sötaktige akademiske
målaren med samma namn, en egendomlig
konsthistoriens mystik. Då ett intyg av prins Eugen om
Aguélis ofarlighet företeddes, förklarade advokaten
med klok spydighet, att den anklagade var en
»anarchiste royal».
En gång hade den kända anarkistiska damen Madame
Io, ypperligt målad av Sager-Nelson på en tavla i
Thielska galleriet, protesterat mot tjurfäktningarnas införande
i Frankrike. Just då tjurfäktarna skulle tåga förbi stod
Aguéli, hållande sin väninna Madame Io i ena
handen, och med den andra avlossade han ett
revolverskott i anarkistisk djurskyddsvänlig riktning mot
toreadoren. Aguéli slapp ganska lindrigt undan.
Han och hans vän målaren Törneman brukade
stryka omkring på kyrkogårdarna i Paris nattetid.
Genom att jama lockade de till sig kattor, vilka de
slängde ned i en medhavd korg. Kattorna presentades
sedan åt Madame Io. Hon älskade dessa djur, som
med mjuka rörelser och gnistrande ögon på stolar
och bord hoppade omkring den melankoliska och
bleka damen. Dessa mystiska djur, vilka liksom bära
på hemska hemligheter och som så högt uppskattades,
både av Baudelaire och Guy de Maupassant!
Nu är Aguéli död. Under hösten 1917
överkördes den något döve mannen av ett tåg i Barcelona.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
