Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAG-ERT.
Var helsad, Kerttu, här ser du din morbror.
i)
ILONA.
Och här lians hustru. Nu är du inte mera
ensam, Kerttu. Du har slägtingar och vänner.
KERTTU.
Jag slägtingar och vänner? Är det möjligt? Än
min mor, hvar är hon?
HELKA.
I jordens sköte, barn. I dödens sömn ha hennes
ögon varit slutna redan sexton år. Din mor fick slita
mycket ondt, Kerttu, under det hon trampade lifvets
stig. Alla sina skarpaste vindar lät himmelens Herre
fara fram öfver hennes hufvud.
KERTTU.
Min stackars mor.
11ELKA.
Hon öfvergaf sin stam, ser du, Kerttu, försköt
sin egen slägt, och därför drabbade straffet henne.
Hon trodde sig få skydd och en bättre lefnadsställning
när hon skilde sig från oss, men först då börjades
de bittra bekymren för den arma. I sin mans hus
var hon lik ett lam i en vargflock. Hon hatades för
sin slägts skull, förtrycktes och förföljdes, tills hon
med barnet i sin famn flydde tillbaka till oss. Men
de vilddjuren jagade efter henne och slet dig från
hennes bröst, och från den stunden hade din mor inte
mer en frisk dag. Sorg och saknad förtärde hennes
hjerta och förde slutligen den olyckliga från lifvets
qval till dödens lugna tjäll.
KERTTU
sakta gråtande:
Lycklig hon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
