Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i förderfvet. Hade jag haft ett vapen, så skulle jag
säkert ha dödat honom. Jag är så häftig och har
ett så förfärligt lynne.
HELKA.
Och hvarför hatade du honom, Kerttu?
KERTTU.
Hvarför jag hatade honom? Ja, hvarför? Säkert
endast derför att jag förut älskade honom så gränslöst.
HELKA.
Har han bedragit dig?
KERTTU.
Fråga inte om allting, mormor.
HELKA’.
Har han bedragit dig, Kerttu? Jag vill veta det.
KERTTU.
Och om han också skulle ha gjort det, hvad mer?
Kan man klandra honom för att han öfvergaf
zigenarflickan, när han hade tillfälle att få en bättre? Alla
andra skulle ha gjort på samma sätt.
HELKA.
Eör visso, det är ju deras sed. Det är inte någon
synd, om en man förför en ringa flicka och gör henne
olycklig. Tusentals ha gjort det utan att någon
räknat dem det till last. De ha hvarken fått böta för
det eller kommit i fängelse. 0, ni kristne, hurudana
ä’ ni? Skrymtare, skenhelige, ingenting annat. Nog
låtsas de vara fromma, när de sitter så andäktiga i
kyrkan och lyssnar till prestens tråkiga predikan, men,
pass på bara, knappt ha de vändt ryggen till kyrkan,
förr än ulfven sticker fram under fårakläderna. De
lär ett; de lefver ett annat. Det är dagens klara
sanning. Och låt mig inte vara annat än en zigenerska,
men det säger jag: Jag vämjes vid dessa menniskor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
