Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om blott Risto upphörde att dricka och lefde som en
menniska — och om fru Vörsky finge sin väf igen.
LEENA-KAJSA.
Nog hörs det, nog hörs det att du är ett
sorglöst, verldens barn. Gud får ännu tukta dig mycket,
stackars qvinna, innan du börjar vandra den rätta
vägen.
JOHANNA.
Leena-Kajsa — nu är det någon i farstun.
LEENA-KAJSA
ser ut genom dörren.
Det var inte annat än blåsten, som smälde till
yttre dörren.
JOHANNA.
Snart kommer hon likväl, och då — då är jag
förlorad. Jag uthärdar inte det här, Leena-Kajsa. Det
är omöjligt.
LEENA-KAJSA.
Den, som lägger bördan på, hjelper en också att
bära den.
JOHANNA.
Anklaga inte Gud för denna börda. Det är endast
Ristos verk, men han hjelper en minsann inte att
bära den.
LEENA-KAJSA.
Alltid samma visa: Inte från Gud, inte Guds
verk. Hur djupt har inte du stackare sjunkit i
vantrons rysliga synd?
JOHANNA.
Men sjelfva förnuftet säger ju, att Gud inte
tvingar menniskorna till onda gerningar.
LEENÅ-KAJSA.
Hvad är ditt förnuft? Blindt, förmörkadt. Det
fattar inte dem, som tillhöra Guds rike. ,,Förnuftet
måste tagas till fånga under trons lydno“, säger den
helige Paulus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
