- Project Runeberg -  Affären Costa Negra. Roman / Förra delen /
43

(1910) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att det kräfver styrka och skicklighet, du om någon
skall bringa vår stora framtidsaffär till ett lyckligt
slut. Förutsatt att ett sådant ligger inom
möjlighetens gränser. Min käre gosse, du har här fått ett
tillfälle att pröfva din förmåga, och jag öfverlämnar
arbetet åt dig. Dessutom är det vår skyldighet att
göra hvad vi kunna för O’Connor och besättningen.
Vi få ej lämna män, som troget tjänat våra intressen,
åt sitt öde. Därför, George, res! Du har en
uppgift, som pröfvar en mans krafter, men jag tror på
dig. Res och eröfra ett land åt den firma, hvars
chef du en gång skall bli.

— Fördöme mig, Harrison, är ni inte gentleman
i hvar tum. — Brown visade stor lust att omfamna
sin äldre kompanjon, men denne afböjde med ett
svagt:

— Jag är mycket trött just nu.

— Så vänta vi, tills det blir litet svalare. —
Brown skrattade högt. Plötsligt blef han allvarlig
och utropade i ett anfall af själfförebråelse:

— Och er har jag kallat gammalmodig. Min
själ äger ni inte en blick, som distanserar de
morskaste gåpåare. — Han for af och an i rummet och
gaf sin förtjusning luft genom en rad oartikulerade
ljud, hvilka afslutades med ett utrop, som endast lät
åhörarna urskilja ett par begripliga ord — ... eröfra
ett helt land... det kallar jag affärsmässigt... det
klingar tidsenligt. Det är min åsikt.

Under tiden tryckte George kraftigt faderns hand.
Han var stolt öfver det förtroende, som visats honom,
och glad åt sitt uppdrag.

— Hvad ha vi först att göra, min gosse?
larmade Brown. — Jo, inhämta de underrättelser, som
stå att få. — Han stod redan vid en
telefonapparat, och herrarna Harrison, hvilka insågo, hur
fruktlöst det skulle vara att söka utbyta ett par

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:48:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/costanegra/1/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free