- Project Runeberg -  Affären Costa Negra. Roman / Senare delen /
67

(1910) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gossen? — Ni har rätt, det är onödigt, ni känner
honom inte. En annan sak är det med den andre
polisbetjänten. Han är vår man. Om en af oss har
något hyss för sig, märker han det aldrig. Ni kan
inte föreställa er, så blind han är ibland. Men sticker
någon af det andra partiet klorna utanför fällen,
klämmer han till. Han går säker äfven efter mörkrets
inbrott. Skål, señor! I Riofontán finns det män,
och jag dricker för er välgång! — Uppassaren reste
sig, vaggande af och an och tömde sitt glas i botten.

Jim Cox besvarade hans skål och önskade honom
lycka och välgång. Som karlens tillstånd gjorde det
omöjligt att inhämta något mer, föreslog han, att denne
skulle visa dem till ett rum med tvenne sängar.

— Tvenne sängar... ja visst. Señor Meira har
beställt ett rum med två bäddar, men då han ännu
inte anländt, skall ni få det öfver natten. I
morgon... den tid, den sorg. — Med hög röst stämde karlen
upp en glad visa och raglade före gästerna.

Rummet låg på nedra botten och hade att döma
af inredningen aldrig varit afsedt att bebos.

— Fullt hus öfverallt, sjöng uppassaren på en
enkom för tillfället komponerad melodi. — Lägg er
och sof! Godnatt! — Han raglade ut, och de
skrattande gästerna hörde kort därefter en tung duns, då
karlen snafvade öfver en tröskel och slog omkull en
möbel. Strax därefter stämde han upp en ny visa,
som ekade genom hela huset och framkallade en rad
förbittrade bultningar från en i sin nattro störd gäst.
En stund senare blef det tyst, den glade uppassaren
hade förmodligen somnat någonstädes.

— Det var ju inte så galet att få veta det här,
sade Jim Cox, medan han mot dörren placerade en
stol, så att den skulle falla omkull, ifall någon sökte
komma in.

Äfven vid rummets enda fönster vidtog han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:48:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/costanegra/2/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free