Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TJUGOFÖRSTA KAPITLET
EN FARLIG BELÄGENHET.
George såg mörkt på Jim Cox, när de fördes ut.
— Nu ha de oss fast, sade han med dof
förbittring.
— Vi ha inte sett slutet än, svarade Jim Cox,
hvilkens goda lynne aldrig förnekade sig.
— Håll tyst! röt kaptenen.
De hade hunnit genom gången och trädde ut i
källarsalen. Uppassaren, som handfallen och undrande
betraktade dem, var den förste de mötte.
Jim Cox nickade åt honom, och karlen skakade
sitt hufvud. Förmodligen sökte han erinra sig, hvad
han yttrat kvällen förut.
— Nattlogi, kvällsmåltid och vin, stammade han,
ty det hade synbarligen fallit honom in, att han till
följd af arresteringen kunde gå miste om betalningen
för allt detta.
— Som ni ser, äro vi hindrade för tillfället,
sade Jim Cox, under det han fördes mot dörren —
dessa herrar ha beklagligt brådt, tycks det. Men
kommer ni till oss i fängelset, skola vi göra upp vår
räkning. Det är inte omöjligt., att ni för egen del...
Den påpasslige kaptenen knuffade honom i ryggen.
— Fortare! sade han barskt.
Vid stöten i ryggen svafvade Jim Cox mot
tröskeln och uppgaf ett högt nödrop.
— Min fot... aj aj aj... min fot! — Han
vacklade ett par steg åt sidan och föll handlöst till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
