- Project Runeberg -  Affären Costa Negra. Roman / Senare delen /
117

(1910) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Att stadens garnison vid veckans början minskats
med 150 man, fastän man visste, att herdarna och
plantagearbetarna från nejden rundt omkring i stora
skaror plägade infinna sig till den årliga marknaden
och processionen, väckte äfven farhågor. Soldaterna
påstodos på inrikesministerns befallning ha
marscherat till Puerta Barajos. Det var antagligen ett knep
af Alcosta och denne Naguiera, om hvilken ingen i
en hederlig och oberoende nord hört en stafvelse,
förrän karlen helt oväntadt dök upp ur en
obemärkthet, hvari klokheten bort bjuda honom att
för alltid stanna kvar.

Ju längre herrarna diskuterade, desto klarare
insågo de, att man snärjt dem i ett nät, hvarur det
måhända redan var för sent att befria sig.

George, som uppmärksamt följt den ordrika
diskussionen, behöll endast ett intryck af förvirring och
hjälplöshet. De flesta ångrade, att man följt
traditionen och ridit in till Riofontán detta år. De
behärskade staden men högst ett par dagar och mest
på grund af de halfvilda skarornas vana att följa
dem, hvilka de af gammalt betraktade som sina
husbönder. Mycket snart skulle herdar och
landtarbetare skingras åt alla väderstreck, vända tillbaka
till slätterna och försvinna på de ändlösa vidderna.
Nya tider hade kommit i Costa Negra och med dem
nya män. De hade onödigt fäst uppmärksamheten
vid sig och utan anledning retat presidenten,
hvilkens hänsynslöshet de kände och fruktade. De hade
begått många ohjälpliga fel, det var slutsumman af
hvarje anförande, som lyckades göra sig hördt.

Förgäfves skrek don Telesforo, att revolutionen
var republikens äldsta och lifskraftigaste tradition.
De äldre vände sig från honom, och de yngre
blickade tankfullt ned på bordduken framför sig. I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:48:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/costanegra/2/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free