Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
här endast gräs, som vissnade, multnade och aldrig
blef användt. På afstånd skymtade de täta
skogarna, där trä till många millioners värde förfors
utan att det föll en Costanegran in att tänka på,
till hvilket slöseri man gjorde sig skyldig.
— Ett rikt och präktigt land, utbrast George.
— Åh ja, instämde Jim Cox, dock utan entusiasm.
— Det är nödvändigt, absolut nödvändigt, att
män med sakkännedom och affärsblick gripa in. Det
är ju vanvettigt att låta en dylik mark ligga obrukad.
— George talade med hänförelse, och Jim Cox
nickade bifall mest för att ej förarga George genom
en motsägelse. — Nå, det skall också bli gjordt,
sade den unge mannen energiskt och högg sporrarna
i hästens ljumskar. — Framåt!
Under en tystnad, som Jim Cox trots upprepade
försök ej lyckades bryta, redo de vidare. George
höll hela tiden läpparna hårdt slutna.
Vid fyratiden på eftermiddagen nådde de en
tätt befolkad trakt. Stora boskapshjordar betade
öfverallt, och tobaksfälten stodo gröna utmed vägen.
Hus, som antydde välmåga, lågo litet hvarstädes i
fruktträdens skugga, och människor mötte på vägen.
Genom att fråga sig fram erhöllo ryttarna visshet
om, att de snart skulle vara vid Quirogas hacienda.
Jim Cox skrattade muntert. Nu väntade
säkerligen nya äfventyr, och hans belåtenhet tog sig
uttryck i en melodi, som hvisslades så skärande gällt,
att George måste bedja honom sluta. Själf satt
George stelare än vanligt, han samlade sig till mötet
med Quiroga.
De redo uppför en lång eucalyptusallé och
svängde in på en gårdsplan, där palmkronorna
vaggade öfver deras hufvuden och exotiska växter i
regnbågens alla färger prunkade. Framför dem reste
sig hufvudbyggnaden, kring hvilken en bred öppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
