- Project Runeberg -  Affären Costa Negra. Roman / Senare delen /
192

(1910) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Ni finner något stötande däri, antar jag. Men
tillåt mig nu utan omsvep säga min mening. För
mig är detta ingenting annat än några små detaljer
i en affär. På alla områden gäller att hvar sak
skall dömas efter sin art. Affärer äro kamp,
oafbruten kamp mot listiga konkurrenter, vidriga
omständigheter, mer eller mindre enfaldiga köpare, ibland också
mot oblida naturmakter och hundratals små eller
stora hinder. Under sådana förhållanden förstår ni
väl, att en affärsman, som skall föra sin sak till seger,
inte får belasta sig med hvardags- och
godtköpsdygder, som pryda en privatpersons enskilda vandel.

— Ni menar utan tvifvel, att affärsledaren och
privatmannen böra vara två vidt skilda
personligheter.

— Precis. På mitt kontor och i min
verksamhet är jag en och i min familj och i mitt umgänge
en annan. I det senare fallet underkastar jag mig
gärna de fordringar sällskaps- och familjelif kräfva.
På mitt kontor däremot känner jag inga
konsiderationer och visar ingen hänsyn för andra, där vill jag
vara den suveräne härskaren, den ende auktoriteten,
som själf stiftar de för mig lämpliga lagarna.
Naturligtvis har jag inte därmed förstått, att jag sätter
mig öfver de lagar, själfbevarelsedriften tvingar
samhället att stifta till eget skydd. Jag underkastar
mig i den mån jag nödgas därtill, icke mer. Så här
på tu man hand kan ni väl medge, att våra lagar ha
stor likhet med spindelväfvar. De små insekterna
fångas i dem, de stora bryta sig igenom.

George tystnade och betraktade Quiroga. Denne
teg envist men riktade ett par stora, oförstående ögon
mot honom, och den unge mannen lyckades endast
med möda undertrycka ett leende vid upptäckten af,
hur lika dessa ögon voro señorita Glorias, då han
tidigare på dagen förfäktat samma åsikter inför henne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:48:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/costanegra/2/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free