Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle ha användt, berättade den senare om sin
sammanstötning med kapten O’Connor.
George åhörde honom förströdt, han kände redan
det hela, och hvad han ej kände, gissade han sig till.
Han hade de senaste dagarna varit mer orolig, än
han ville medge ens för sig själf. Många gånger
hade Naguieras ord under sammanträffandet på
Alcostas bal ringt i hans öron. — Alltsammans finns
ordentligt inlåst i regeringens egna magasin,
bevakadt af tvåhundra pålitliga soldater, hade
inrikesministern triumferande sagt. George trodde honom
knappast till hälften, men han hade likväl byggt
nästan hela sin plan på denna upplysning, som
ofrivilligt undsluppit Naguiera. — Karlen har inte
behöft vapnen ännu, han spar dem kanske för något
oförutsedt, i Costa Negra är ju allt möjligt, tänkte
George och dolde skickligt den ovisshet, som stundom
marterade honom. — Att Naguiera till följd af kapten
O’Connors envishet icke ens fått vapenladdningen i
land, var en oväntadt lycklig omständighet.
Då Jim Cox berättade, hur han själf mottagits
af kapten O’Connor, rynkade George ögonbrynen.
Det var oursäktligt att bemöta hans ombud på sådant
sätt. Han lofvade sig, att låta kaptenen veta det.
— Följ med! sade han kort till Jim Cox.
De trängde sig fram mellan människorna, som
fyllde torget, och skyndade mot hamnen. Där låg
The Princess, Harrison & Browns gamla välkända
ångare, på sin klippa. Alltjämt med bistert rynkade
ögonbryn gick George fram till kajens yttersta rand
och ropade ljudligt: skepp, ohoj!
— Ohoj, ni där! svarade en röst och en
bössmynning pekade öfver närmaste reling mot George.
— Kapten O’Connor! ropade George uppbragt
öfver att man siktade på honom.
De bägge stora labbarna lades på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
