Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Naguiera lär vara häktad och skall ställas inför
krigsrätt,
— Ser man på! — George rynkade ögonbrynen
och funderade skarpt, underrättelsen saknade ej
betydelse.
— Och att bli dömd af Alcostas krigsrätt slutar
bara på ett sätt, fortsatte Jim Cox.
— Alltså splittring, konstaterade George belåten.
— Hör nu, Cox, har ni tittat närmare på de där
lansiärerna?
— Nej, hvarför det?
— Vi ha haft litet med sådana herrar att
göra förut. Vi böra veta, hvad de gå för.
— Hm! Ni syftar på något särskildt?
— Jag gör det. Här i landet bör man inte tro
någon, allra minst en lansiär. De där herrarna äro
Alcosta blindt tillgifna och kunna endast förlora på
hans fall. Ni bör inte rycka framåt, Cox.
— Ja, men...
— Ni bör förskansa er här på den namnlösa
flodens norra strand.
— Förföljandet är det viktigaste af allt inom
krigskonsten, rabblade Jim Cox upp som ur en lärobok.
— Efter bataljen, ja, invände George torrt.
— Ni är civil, ni, Harrison, ni ser inte saken
på det rätta sättet.
George reste sig och såg högdraget på sin trogne
följeslagare.
— Hör nu, Cox, ni må vara general aldrig
så mycket, den här saken begriper jag bättre än
ni. Lyd nu mitt råd och förvandla inte farsen till
tragedi.
— Men hela kriget, Harrison...
— Kriget eller revolutionen eller hvad ni vill
är blott en detalj i vårt företag. Lägg märke till,
att jag ännu säger vårt, Cox! Nu ber jag er allvarligt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
