Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
var vådligt för lif och lemmar. "Ser pappa
någon, som välkomnar oss?" frågade jag.
"Ännu icke! Dessutom är det ju en
omöjlighet att igenkänna en trettio års man på en
Ijortonårig pojke. Han lär väl få ta’ reda på
oss först."
"Jojo men!" svarade dervid alldeles invid
oss en temligen sträf, men ingalunda
obehaglig röst; och då jag vände mig om, såg jag
en storväxt man, som redan på ett vådligt
kraftigt sätt skakade min fars hand och
derefter, vändande sig till mig, yttrade med en
viss farbrorslon: "Och detta är din dotter?
Jag såg det genast. En afbild af sin mor. . .
stora flickan. .. . Välkommen kusin Agnes! vi
få ju säga så?" — Ett trofast handslag och
en hjerllig blick åtföljde orden.
Jag tackade lika hjertligt för
uppriktigheten i hans välkommen, men kände mig brydd
vid tanken, bur jag skulle titulera honom.
Han var min mors kusin, skulle således heta
onkel, men del ordet fastnade mig i halsen,
jag vet ej hur det kom sig.
Liksom om han märkt mitt brvderi och
tf
ville inge mig mod, gaf han mig en blick
full af godhet och beskydd, gjorde sig vänligt
underrättad om mina besvärligheter under
resan och tröstade mig med att jag, innan vi
började en ny färd, skulle få hvila ut i hans
hus i staden. Derefter, liksom om jag nu ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
