Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
samma och anspråkslösa utseende. From
beskedlighet var hufvuddraget i hans stora
får-ansigte och med sina små svarfvade ben och
en måge, rund som en ärt, liknade ban en
treflig nötknäppare.
Mången jemförde dessa följeslagare på det
äkta lifvets ocean med tremastaren, som
flyger fram med svällande segel och fladdrande
vimplar, och den lilla julien, som troget
gungar i kölvattnet. Det var dock icke alltid så
fullt träffande, ty om ock Kristen under
vanliga förhållanden försvann bakom Jakobinas
segel, så framgled ban dock alltid sjelfständigt,
då man nalkades bordet.
Han hade nemligen, vid sidan af den äkta
kärleken, troget bevarat sitt ungdomstycke för
ett godt bord och ett godt glas. Alltid
tystlåten, var han vid bordet alldeles förstummad
och fyllde sedigt och stilla sin lilla rotunda.
Talade han någon gång, så skedde det blott
för att gifva tillkänna sitt gillande af hvarje
tänkbar åsigt, som yttrades. Och så skred
han, i fullkomligt själslugn och nöjd med sin
lott, genom verlden.
På spillrorna af en fordom temligen stor
förmögenhet lefde delta äkta par i en liten
småstad under det konsulinnan alltid stod i
underhandling, som dock ej ville blifva något
af, om att hyra en våning i Kristiania för
vintern.
"Och här är min syster Otta!" hade Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
