Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400
men jag tror det; ty jag hoppas på min
kärlek."
"Nej, nej, det är inte möjligt. Jag tror
det inte. Du kår, verkligt kär? — Nej,nej!
— Sådana äro raännerne, äfven de bästa. Du
tycker för ögonblicket att hon är vacker, —
det är saken. Låt henne resa först och en
vecka efter ...."
"Otta!" — afbröt han strängt; men hon
brydde sig ej derom.
"Jag vet väl" — sade hon och steg upp
stolt, — "att du misstyder på ett
förolämpande sätt miua ord och afsigter. Jag har
dock uppfyllt min pligt."
"Går du?"
"Jag behöfver ingenting mer höra och har
ej- mer att säga."
"Jo, du har mer att både höra och säga.
Stanna! Det är icke så alldeles obetydligt, att
jag gifvit dig del af mitt heligaste
förtroende, och du vet bäst sjelf om du visat dig
förtjent deraf. Allt kan ännu godtgöras och du
känner det enda sätt, hvarpå vi åter kunna
försonas. Du känner föröfrigt hvad mitt ord
betyder." *
"Jag känner hvad som är och blir min
pligt, Ole! och jag har alltid sökt fast och
upprätt .beträda den vägen."
"Upprätt är mindre nödvändigt —
saktmodigt är bättre. Blif mot henne sådan du
varit mot mig! Du förlorar ingenting derpå."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
