Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430
Han hade nu slutat sin tredje långresa,
hade denna gång varit ända till Ostindien
och hemkom mer än någonsin belåten med
sitt val.
Hans utseende och sätt voro oklanderliga.
Stark och satt till växten, med frisk hy, brynt
af sjöluften, företedde han, oaktadt det hvita
håret och de ljusblå ögonen, något ganska
manligt. Sjömansdrägten klädde honom väl
och medvetandet, att hafva med heder inträdt
i det praktiska lifvet, hade betydligt bortnött
hans förut tafatta och otympliga fasoner.
Dessa fördelar, i förening med en viss torrolighet
i sättet att berätta alla de äfventyr, han
ge-nomlefvat, gjorde ett behagligt intryck och jag
höll af honom så mycket en bror någonsin
kunnat begära.
Men nu. var olyckan den, att Erik, som
alltsedan barndomen egnat mig mycken
beundran, icke var nöjd med denna systerliga
känsla, utan visade allvarsamma tecken till ett
vådligt flammande. I början låtsade jag
ingenting om, men det hjelpte ej.
Jag satt en afton i mitt kabinett,
inbegripen i läsningen af en nyutkommen, mycket
berömd roman, då Ërik i det mest kritiska
ögonblicket — första raden på sista sidan —
störde mig med den fatala frågan, om jag
tyckte om boken.
"Om du ville vänta ett ögonblick" — sva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
