Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277
fordrade. Det var makten att återföra dig
någon god välsignad dag till ett fridsamt och
skyddande hem ifrån denna infernaliska verld,
hvars tjusande sirénsång för till afgrunden.
Men det är ännu tid. Förtro dig till mig
som till en äldre vän! Mer kan jag nu icke
bli, men jag skall bli dig en trofast vän, ett
pålitligt stöd. Förtro dig endast till mig med
allvarlig förtröstan och jag skall måhända ännu
vara i stånd att kunna bereda dig någon
smula ren och sann glädje af lifvet."
"O, min älskade! Jag vet du har rätt. Jag
har varit förtrollad. Jag har förts långt från
dig af onda makter. Men, vid Gud, det var
ursprungligen icke mitt, — det var en annans
fel. Henne förutan hade vi aldrig lemnat
vårt hem."
"Kanhända, emedan du då icke blifvit
frestad. Ge henne dock icke större skuld än hon
har — den kan vara stor nog ändå. Jag
erkänner att hon varit en olycka mer i vårt
lif, men hon kan dock aldrig jemföras med
det, som utgjort dess största och enda
verkliga förbannelse."
"Skall du alltid bedraga dig med afseende
å henne? Hon är din syster, se der allt för dig!"
"Tala icke så, Agnes! Icke tusendedelen af
allt innefattas i någonting så obetydligt. Allt
är det olycksaliga öde, som ville att två så
olika naturer, som din och min, drogos till
hvarandra utan att kunna sammangjutas, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
