Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
begå ett helgerån, icke blott emot mina
blomstervänner utan ock emot miunet af min mor,
hvars fot varit den sista, som sväfvat i dans
öfver det bonade golfvet. Jag anställde en
jemförelse emellan den unga friska känsla,
hvarmed hon sannolikt här trädt dansen, och mitt
eget sorgsna mod, och beslöt, som jag
tyckte i en god stund, att sjelf icke dansa. Sedan
jag fattat det beslutet, såg jag min man från
strandvägen nalkas och ensam uppsöka sitt rum.
Hans hufvud var djupt böjdt och -i
ögonblicklig ingifvelse skyndade jag mig in till honom,
för att gifva honom del af mill beslut,
öfvertygad alt det skulle glädja honom.
"Hvad vill du?" — frågade han skarpt,
då ban fick se mig i dörren.
"Ingenting, som bör framkalla din vrede"
— svarade jag obetänksamt, men utan någon
retsam afsigt.
"Jaså — förebråelser! Låt mig då säga
dig, att delta är mill rum, mitt enskilda rum
— förslår du?"
"Olof, min Gud, Olof!"
Jag kände en lindrig tryckning öfver min
arm och i nästa ögonblick var jag ulanför
hans dörr.
Hvad var del för slags känsla, som
härvid intog mig, och hvarföre flydde jag ej iu i
min kammares djupa enslighel all gråta
blodstårar öfver aili det onda, jag samkal öfver mig?
Jag kan ej svara derpå. Kanske var det en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
