- Project Runeberg -  Skrifter af Baltzar Cronstrand /
105

(1877) [MARC] Author: Baltzar Cronstrand With: Per Adam Siljeström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilken såsom skänk kommit ur huset. Så lastad reser sig
åter det beskedliga djuret till afmarsch åt kanalen. Hans
ledare har redan fattat den gående byggnaden i svansen,
ty djuret styres såsom ett skepp akterifrån. De båda resande
gå till fots, men deras janitscharer försmå sina egna ben och
finna åsnans hederligare. I skymningen anländer man
äntligen till kanalen, efter att hafva passerat tullen för en afgift,
som måst lemnas för vinkistan. Vid den på förhand
ackorderade barken göres halt och inskeppningen begynner. En
janitscehar med pistoler i bältet, sabel vid sidan, en staf i ena
handen och en käpp i den andra, har placerat sig till styre
vid sakernas inpackning. Käppen appliceras ofta efter den
bärande beduinens rygg, ty, som han uttrycker sig, ”questi
non sono bestie, la vostra signoria, ma sono cani. Cani
sono questi.” Svenskens janitschar uppgör räkningen för
transporten sig mycket till favör och frågar, om han får
gifva ”regalie” till herrn med stafven för det han drifvit på
inpackningen. Det lofvas och några piaster läggas derför
ännu till räkningen, som betalas med mer än dubbelt (en
thalari). Regalie begäres dock ännu dessutom för bestyret.
Det är mörkt, de små turkpenningarne äro som gryn i
händerna, och ett litet guldmynt tappas utan att kunna
igenfinnas. Under tiden väntar den oförnöjde på frukten af
letandet i börsen efter passande guld. Den med stafven
träder nu fram och frågar, huru mycket redan är betalt.
Underrättad derom, förklarar han, att man redan gifvit för
mycket, och affärdar den andre med skarpa snäsor. Det
yppas nu, att stafföraren var en janitschar från Cairo, hvilken
förut erhållit tillstånd att få begagna lägenheten till
återresa dit. Han hade ock ej fått de regalier den andre
utkräft för honom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:50:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cronstrand/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free