Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som oss ännu återstod till spetsen. I dalen tyckte vi att
den vägen vore en småsak, men för att hinna upp erforo
vi att nästan återstoden af våra krafter behöfdes.
Nu på tinnarne, der en gång molnstoden stod, hade vi
att skåda verlden inunder oss. Ett egendomligt land är detta
Steniga Arabien med sina berg och sina öknar i oändlighet.
Intet träd, intet spår af mensklig boning eller arbete af
menniskohand var för vår blick att finna under oss, hvart
helst den än gick. Långt i fjerran sågo vi mot norden,
men såsom ett slags kaos, en massa, hvartill ännu fattades
ett Guds varde för att blifva en ort på vår glob. Der fanns
ingen färg. Endast skugga och ljus. Omöjligt är att gifva
en beskrifning på ett sådant landskap, och deraf finnes väl
ingen bild, mer än här, på hela jorden. Man skulle kunna
tro, att det var en stor karta af månen, sådan man Ser
honom i en god tub. Detta var under de berg, hvilka
bilda en krans kring Sinai, ett band, under det helga
hufvudet, af perlor, blå, röda, gröna — perlor, som äro
klippmassor, bland hvilka menniskan och all dess kraft är ett
korn till spel för vinden.
Äfven stridiga religioner stå här fredligt tillsammans
inför den Gud de alla sökt. En kristen kyrka och en
muhammedansk hafva sina portar icke tjugo steg från
hvarandra. Kyrkor, men inga prester. Här är ock kanske det
rum, der man allrabäst kan umbära dessa. Kommer här
en helig tanke icke objuden fram, eller kommer den icke
frammanad af ens eget hjerta, ej kunna menniskoord då
uppväcka den. Och finner en sådan tanke icke här vägen till
sitt ursprung, ingen ledare kan då lyckas att föra den dit.
När vi åter kommo ned till våra araber, helsade de oss
vid sina brasor med ett ”välkommen från den helige
mannen”. De föreställa sig nemligen, att Moses är alltjemt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
