Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
örlogsslup är tystnad och uppmärksamhet öfver allt om
bord. Der har daggen uträttat det; här är det strömmen,
som i hvarje ögonblick påminner, att om barken lyder flere
än ens vilja, står klippan färdig att splittra allt. Allt som
fallen ligga närmare Assuan äro de häftigare eller svårare
att genomgå, och slutligen denna årstid omöjliga att befara
annorlunda än med hjelp af tåg som äterhålla barkens fart.
Vi kommo nu med frisk fart in emot branten af det
första utaf dessa fall. Redan på förhand hade reis sjelf
gjort sig klar med fånglinan. Barken skulle läggas upp vid
stranden till höger, för att förses med tåg och derifrån
begynna det följande nedstigandet, som i hvarje fall måste
ske baklänges. Några klippor i vattenbrynet måste med
hjelp af strömmen ännu förbigås. Det gällde nu att så
afpassa ögonblicket, att vi väl kunde komma om dem utan
att forsen finge nog kraft för att draga oss med sig i
fallet, i stället att vi, som sagdt är, borde anlöpa stranden.
Reis betrodde derom ingen annan, utan kastade sig sjelf
i floden med fånglinan i mun. Han kom på det sättet
snart på fast botten mot land, och drog oss med hjelp af
manskap, som var der till hands, så i grefvens tid dit, att,
när barken vändt med strömmen, låg aktern redan vid
början af fallet.
Efter detta höll sig reis alltid på stranden att afpassa
firningarna på tågen och att ställa dem, som höllo den
förstärkta fånglinan, i rätt direktion mot hvarje fall och
dess afdelningar. Man förde dessutom alltid ett ledtag
ifrån aktern och reservstopp från bogen. Firningen på
fånglinan skedde ombord, der den var lagd om ett
rundhult och en toft. Flere gånger hände, att barken stötte,
och en gång så, att den tog läck, men allt gick lyckligt och
så väl det kunde gå. Reis arbetade oftast sjelf med och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
