- Project Runeberg -  Skrifter af Baltzar Cronstrand /
328

(1877) [MARC] Author: Baltzar Cronstrand With: Per Adam Siljeström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

behandlad i det närmaste såsom främling, och måste mera
räkna på höflighet, stundom förbarmande, för en stunds
tak öfver hufvudet, än att hon, ehuru skön som helst,
skulle finna kärleksfulla armar emot sig, eller ett bröst
rätteligen öppnadt åt hennes himmelska budskap.

Hvarför det?

Derför att denna konst, ehuru hon stundom synts
född midt ibland oss, nyttjar ett tungomål som vi oftast
alis icke begripa, eftersom vi helt och hållet försummat att
lära det.

Alfabetet dertill få vi dock till skänks, redan med
vaggan; och dess bokstäfver äro, olikt alla andra språks,
gemensamma för verlden.

Vi se nemligen, utan undervisning, alla linier som bilda
formen; men hvad linierna eller formen säga, eller att de
ej äro döda, om än orörliga, det behöfva vi lära att se.
Först så stannar en bild ej tom i ögat, utan ingjutes i
själen, till lif.

Förmågan att rätt se och uppfatta det föreställda i en
form, må visserligen bero af ett medfödt anlag, men detta
anlag blef dock aldrig mer än ett ringa frö, hvilket, för att
slutligen gifva frukt, fordrar att utvecklas medelst kunskap
och vetenskap. Bilden, som tydes inom oss, måste passera
förståndet till känslan.

Konsten att se skall alltså läras. Nemligen icke den att
erfara föremålet i klump eller massa, eller så att man ej
stöter hufvudet mot väggen; men den att igenkänna, och
sist, att erfara anden, språket i formens böjningar.

Denna väg för själen att upphemta, genom synen, är
den kortaste; och sättet det lättaste. Formens inre väsende
uppenbarar sig likväl icke helt, utan efter en lång vana
och öfning att se och jemföra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:50:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cronstrand/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free